Rulltrappan

Idag var det dags.
Den där dagen när allt "officiellt" började.
När man skulle visa sig ute på stan.

15 minuter senare var det över.

Det var inte så farligt ändå
Vi klarade av trappan bakifrån allihopa, även om vissa av killarna verkade ha lite småproblem.

De va fina i sina långa tomteluvor och vi i våra kolsvarta outfits.
Matchade fint med finklänning och lagtröjor hehe =)


En fika och sväng på Maxi så var man på väg hem igen.
Pratstund med Unk, stackarn hade pluggat hela dagen
Tycker synd om henne.
Snart får vi lite tid att umgås
Var så längsen sist nu

Helgerna hinner vi inte eller egentligen gör vi det, men båda spenderar den med resp pojkvän och i veckorna finns de knappt tid att peta in något på.
Absolut inte nu med alla luciaövningar som står för dörren...

Tråkigt men tyvärr sant.
Får undvara lite tid nu framöver till henne
Hon betyder ju trots allt VÄLDIGT mycket för mig


Tisdag snart nu..
Äntligen då får man höra din underbara röst
Känns som en evighet sedan
Längtan är outhärdlig
Viljan av att få träffa och hålla om dig är näst intill obeskrivlig
Torsdag sen..
Då har du inget val
Min, min och åter min
Tänker inte släppa dig en meter... ;D
Känslan, det jag känner för dig och det vi har, det går inte att beskriva med ord
Vi har något som ingen annan har,
Något Underbart!!
Älskar dig Gull


  N älskar sin  
     ←♥    ♥→ 

//N


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0